Att sitta vid din sängkant
blir till tid vi aldrig annars tar.
Du har så många frågor,
jag försöker ge dig svar.
Du säger: ”Pappa, jag var rädd nyss,
men nu tror jag det försvann.
Det känns så mycket bättre
när vi tittar på varann.”
I ett hus av rödbrunt tegel
finns det vind för tomma segel.
Där har död stämt träff med liv,
där bor väntan, där bor tidsfördriv,
och ett barn som tappat allt sitt hår
skänker skratt åt alla rum i en hel korridor
för han vet det många knappt ens tror,
att dom finns, och var en del av änglarna bor
Det skär en pappas hjärta,
se din blick bli trött, och blek din hud.
Gott är det gift som hjälper dig
men jag har varit arg på Gud.
Helt tydlig i de stunder
då du kramar mig så mjukt,
men svår att se i mörkret
när ett litet barn blir sjukt..
I ett hus av rödbrunt tegel
finns det vind för tomma segel.
Där kan tvivel möta hopp,
där bor kunskap, där bor själ och kropp,
och ett barn som tappat allt sitt hår
skänker skratt åt alla rum i en hel korridor
för han vet det många knappt ens tror,
att dom finns, och var en del av änglarna bor.
Där utanför vårt fönster
springer barnen runt i Haga Park,
min trötthet är ett vakuum,
men du ler så märkligt stark.
Din oerhörda envishet
som förr var svår att ta,
behåll den du, och slösa,
den kan vara bra att ha.
I ett hus av rödbrunt tegel
finns det vind för tomma segel.
Där är lek och fantasi,
med clowner, färg och värme i,
och ett barn som tappat allt sitt hår
skänker skratt åt alla rum i en hel korridor
för han vet det många knappt ens tror,
att dom finns, och var en del av änglarna bor.
Text: Stefan Jämtbäck & Åsa Hagberg
Musik: Stefan Jämtbäck
Stefan Jämtbäck 