LYSSNA på Spotify.
Sång: CajsaStina Åkerström
Piano: Steve Dobrogosz
Cello: Anna Wallgren
Text: Lars Björklund
Musik: Stefan Jämtbäck
Kärleken äger ingen makt
Det är mitt tvivel som vill
att du ger ett svar
Kärleken ställer inga krav
Det är min längtan som vill
att du säger ja
Kärleken bygger inga stängsel
Det är min oro som vill
att du stannar kvar
Nu finns även mitt album ”I Verkligheten”, från 2003, på Spotify.
Gästsångare: CajsaStina Åkerström, Clas Janson, Ulla-Carin Börjesdotter, Anna Stadling, Jonas Karlhager, Marika Lagercrantz och Betelseminariets kör under ledning av Carina Einarsson.
Steve Dobrogosz – piano
Backa Hans Eriksson – bas
Johan Löfcrantz Ramsay – trummor
Jonas Sjöblom – slagverk
Peter Asplund – trumpet
Anna Wallgren – cello
Jonas Knutsson – sopransax, altsax
Magnus Bengtsson – elgitarr, gitarr
…och så jag då förstås – sång och gitarr
Du sa till mig: ”Så långt som tiden når
ska jag älska dig och längre om det går.
Lägg ditt öra mot mitt bröst så lovar jag
genom hjärtats slag.”
Jag sa: ”Jag känner likadant som du.”
Men sen kom livet och du vet var vi står nu.
Även om vi inte kan förstå
är vi här ändå.
När vi inte hör varann
trots att vi skriker allt vi kan
har vi slutat lyssna, vägrar att förstå
och låter tiden gå
Om vi ger oss lite rum
kanske den viljan som blev stum
får sin röst tillbaka, går i våra spår
och glömmer om den får.
Jag har nåt viktigt jag vill fråga dig.
Och jag tänker, om jag viskar hör du mig.
Vi har blivit några fler än vi var då,
dom är ännu små.
Några år är ingen evighet
men var går gränsen, säg mig svara om du vet, f
ör när barnen inte orkar se,
när dom slutar le.
När vi inte rör varann
gråter den lusten som försvann.
Om vi inte väljer…gör nån annan det?
Kärleken får se.
Om vi ger oss lite rum
kanske den längtan som blev stum
får sin röst tillbaka, går i våra spår
och växer om den får.
LYSSNA (Sång: Stefan Jämtbäck & Anna Stadling)
Albumet ”Allt gott som finns” alltså.
Så spatserade jag hemåt i mina nya, svarta converse. Bara några dagar efter min fyrtioårsdag. Och jag kände mig inte en dag äldre än 39. Min fasta övertygelse var att jag helt enkelt hade köpt skorna för att de var både snygga och sköna. Ja, snudd på stiliga och fotriktiga faktiskt.
När jag klev in över tröskeln i hallen stod äldste sonen där. Det jag hade på fötterna fångade omedelbart hans blick.
Jag tittade förväntansfullt på honom med lätt lyfta ögonbryn och en min som sa: ”Coola, va?”
Han tittade skeptiskt på mig och utbrast: ”På en gubbe som sjunger visor?”
Då – först då förstod jag att jag kanske hade en fyrtioårskris på gång i alla fall.
Men eftersom jag tror att kriserna hjälper oss i sökandet efter våra gömda jag, bär jag både min eventuella fyrtioårskris och mina converse (numera Ethletics, den rättvisemärkta varianten) med stolthet.
Lyssna på: Den jag är (Text o musik: Stefan Jämtbäck, Sång: Ulla-Carin Börjesdotter)
Stefan Jämtbäck 